[an error occurred while processing this directive]
hem > odling > intensivodling



Odling på uteplatsen
Odling på uteplatsen i stan


Pumpakulle
Pumpakulle


Grönkål på våren
Övervintrad grönkål som börjat växa igen
Intensivodling

Att odla i staden innebär att man har små ytor till sitt förfogande. I Sverige är vi vana vid att tänka på grönsaksodling som något som sker i raka rader på stora fält men för husbehovsodlaren är det faktiskt mycket mer praktiskt att odla i bäddar eller rutor om man vill ha stora skördar. Bäddar gör det möjligt att odla tätt och att förbättra jorden på en liten yta. Detta har odlare runt om i världen känt till länge och tekniken är känd från många ställen där jorden varit knapp.

Bäddar
Upphöjda, djupgrävda bäddar anses kunna ge dubbelt så stora skördar som vid vanlig odling på ett fält. Bädden bör vara ungefär 1 meter bred så att du lätt kan jobba i den utan att behöva kliva i odlingarna. Bäst resultat får man om bädden djupgrävs. Mät ut var du ska ha bädden och börja gräva i ena ändan. Den första jorden läggs i en skottkärra som man kör över till slutet av bädden. Gräv upp jorden ett spadtag djupt och fyll sedan på med så mycket organiskt material som du har tillgång till. Löv, gräs, halm, hö och hushållsavfall är bra material och du kan också blanda in stallgödsel. Sedan fortsätter du att gräva upp bädden bit för bit. Den jord du nu får upp lägger du på det område du just fyllt med organiskt material. På så sätt blir det lätt att gräva och det sista hålet du gräver täcker du med jorden i skottkärran. Nu har du just skapat idealiska förhållanden för odling (samtidigt har du fått tillräckligt med motion för den dagen). Om bädden grävs på hösten kommer den att vara perfekt för vårsådd. Istället för att gräva kan man också bygga en odlingskulle. Man täcker då marken med grovt material som grenar och kvistar. Sedan bygger man upp med organiskt material och täcker med jord. Kullen kan användas för till exempel odling av gurka, squash och pumpor. När kullen har förmultnat ihop efter något år fungerar den bra som odlingsbädd även för rotsaker.

Samodling
I konventionell odling sås varje gröda för sig med långa avstånd. I intensivodling försöker man istället att härma naturen och odlar många olika sorters grönsaker nära varandra. Samodling har visat sig ge högre skördar och utnyttjar också jorden och näringen mycket mer effektivt. På en bädd med drygt en meters bredd kan man odla i två huvudrader och tre birader eller tvärtom. I huvudraderna sår man till exempel grönsaker som har lång utvecklingstid och behöver mycket plats. I biraderna kan man ha snabbväxande grönsaker som blir klara under sommaren och som kan skördas efterhand. Exempel på kombinationer är kål som samodlas med ärter, sallad eller spenat, vintermorötter med gul lök eller sommarmorötter med purjo. I intensivodling kan man också utnyttja att vissa grönsaker växer uppåt medan andra täcker jorden. En pumpaodling kan till exempel kombineras med höga bönor som får klänga längs växtstöd. Eftersom bönorna fixerar kväve bidrar de till näringsförsörjningen för pumporna som alltså ger högre avkastning än utan bönodlingen. Indianer lär även ha kombinerat pumpor och bönor med majs vilket ytterligare ökar den totala skörden på jordplätten. En annan fördel med samodling är att det minskar risken för skadedjur, de hittar helt enkelt inte så lätt plantorna de vill angripa när de är blandade med andra växter.

Överlappande grödor
Ett annat sätt att utnyttja marken effektivt är överlappande grödor. På min uteplats växte under våren sallat och asiatiska bladgrönsaker som såtts på hösten och övervintrat. De gav tidig skörd under maj och juni. På områden där bladgrönsakerna inte överlevt vintern sådde jag morötter, rödbetor och persiljerot. I slutet av maj satte jag ned tomat- och squashplantor mellan bladväxterna. När bladen var skördade tog tomatplantorna fart. Då var det dags att skörda tidiga rödbetor. Sedan sådde jag bönor och höga ärter som kunde klättra längs tomaterna. I juli började tomatskörden och i år (2005) pågick den fram till november. På hösten drog jag upp rotsakerna och skördade ärter och bönor plus mangold som hade självsått sig. Uteplatsen som har några få kvadratmeter jord ger alltså en mängd grönsaker (30 kg tomater) och kryddor och genom den överlappande tekniken finns det alltid något att skörda. Till och med på vintern finns det i alla fall persilja.

Två skördar
De flesta tror fortfarande att man bara kan få ut en skörd om året på våra breddgrader. Det gäller endast vissa grönsaker som har en lång utvecklingstid. Jag använder de flesta jordbitar för flera grödor varje säsong vilket ger en mångfald som samarbetar med naturen. Grödor som kan sås flera gånger varje år är till exempel sallat, spenat, asiatiska bladgrönsaker, rädisor och majrova. Efter att den första potatisen är skördad krattar jag till jorden och sår till exempel ärtor eller bönor. Skulle de inte hinna utvecklas till skörd så ger de i alla fall kväve till jorden. På en annan bädd sådde jag sallat och rädisor tidigt. I maj satte jag ut gurkplantor mellan raderna. Allt eftersom sallaten blev klar tog jag bort den och gurkorna tog över bädden. Då sådde jag också bönor som fick växa på störar ovanför gurkorna. Exemplen är många fler och varje odlare får experimentera själv. Det finns dock en del grönsaker som inte anses gilla varandra, till exempel lök och ärter. Mer info finns under varje grönsak.

Text: Karin
[an error occurred while processing this directive]
[an error occurred while processing this directive]